Som svar på Michael Winiarskis artikel ” Turkiet i hemliga samtal med kurdregering” (DN 14/10/08) har Jinên Azad (KKF) valt att skriftligen klargöra sina ståndpunkter kring Winiarskis anföranden. Vi anser inte endast att artikelns realia är oriktig utan menar dessutom att texten är skriven på ett sätt som är till övergripande fördel för Turkiet. Vi finner att Winiarski behöver informeras något närmare på vissa punkter. Vi vill förtydliga detta genom att bland annat återge vad det Kurdiska Arbetarpartiet (PKK) har för politisk strävan, vilka metoder som tillämpas samt utbrednings- och aktivitetsområden. Jinên Azad menar inte att Winiarski står på en utvald sida i den kurdiska frågan utan endast att Winiarski skall ha tagit del av felaktig information.
I artikeln skriver Winiarski att PKK utgör ett hot mot den turkiska huvudstaden Ankara, vilket är närmast befängt. PKK utgör varken något hot mot Ankara, någon annan stad eller något annat folk. PKK har en enorm sympati bland dagens kurder, miljontals sympatisörer och verksamma som finns över hela världen. PKK är kurdernas representanter och kräver enbart kurdernas rättigheter. Däremot är Ankara och den turkiska militären ett hot eftersom de attackerar civila kurder, cirka 25 miljoner människor, och ständigt förklarar detta handlande som en terrorismbekämpning. Turkisk polis och militär tillåts skjuta och misshandla hejvilt vid kurdiska demonstrationer och fall av oroligheter i Östra Turkiet (Norra Kurdistan). De utövar fysiskt våld på likväl barn som kvinnor, bryter sig in i kurders hem och vandaliserar infrastruktur med pansarvagnar.
Vidare i artikeln kallar Winiarski den kurdiska regionala regeringens (KRG) ledare, Massoud Barzani, för klanledare. Samtidigt som Hizbollahs ledare av turkiska makthavare får titeln ”statsminister” föredrar turkarna att kalla Iraks president, Jalal Talabani, och Kurdistans regionala regerings ledare, Massoud Barzani, för "klanledare"(!). Det är inte acceptabelt, detta smutskastande tillmäle gentemot M.Barzani har som enda syfte att förnedra kurder. Att Winiarski ur denna aspekt tar efter detta beteende finner vi å hela kurdiska folkets, i Sverige, vägnar högst bekymmersamt.
De riktiga siffrorna på PKK:s baser i Norra Irak (Södra Kurdistan) inkluderar cirka 2000-3000 rebeller. I Östra Turkiet (Norra Kurdistan) och Västra Iran (Östra Kurdistan) finns det desto fler. Som bevis på detta kan man betrakta utbredningen och effektiviteten av PKK:s rebeller på senare tid. Bl.a. bör det uppmärksammas att de var 15 poliser (och inte fem som det stod i artikeln) som sköts i en polisbuss i Diyarbekir. Vidare påstås irakkurder kungöra att PKK inte är välkomna i Norra Irak (Södra Kurdistan) såvida de inte avslutar den väpnade kampen. Varför kurder skulle förneka kurders egna rättigheter är ytterst ologiskt. Detta påstående är inkorrekt, ingen kurd är ovälkommen i en annan del av Kurdistan. De ultimatum som PKK för mot den turkiska regeringen angående grundläggande mänskliga rättigheter är anledningen till den fortsatta kampen. Attackerna mot de turkiska militärposterna är en följd av den turkiska regeringens förbiseenden av hela det kurdiska folkets yrkanden om essentiella rättigheter.
Alltsedan Bush-regeringens påtryckningar om att turkiska statens makthavare måste föra en dialog med kurder i södra Kurdistan, har Turkiet påbörjat motsvarande men fortsätter naturligtvis ännu att förbise kurderna i den turkiska delen. Detta är inte bara paradoxalt utan dessutom vedervärdigt. Resonemanget är således att man inte tillåter sig kompromissa med kurder då det gäller en fredlig lösning medan ett samarbete med kurder för att tillsammans gå emot andra kurder är ett högst sannolikt tillvägagångssätt.
Den turkiske premiärministern Erdogan har ännu inte skakat hand med DTP:s ledare Ahmet Türk och hans parlamentariska kollegor i Ankara, det är en symbolisk vägran från hans sida. Detta eftersom DTP (Demokratiska Samhällspartiet) och Ahmet Türk nämligen söker dialog och fred till att lösa problemet men detta är förvisso och dessvärre inte något som ligger i den Turkiska statens intresse.
Kurdiska folket har följande krav gentemot den turkiska staten:
- Ett erkännande av den kurdiska identiteten.
- Rätten att nyttja Kurdiska som undervisningsspråk i skolor då det är många miljoner människors modersmål.
- Ett upphörande av sändningsblockader och begränsningar av kurdisk media.
- Rätten att driva politiska partiaktiviteter.
- Ett avvecklande av det tvång på ”byvakter” som nu råder i kurdiska städer.
- Ekonomiska förbättringar för människor i Norra Kurdistan!
PKK är folket, folket är vi!
I artikeln skriver Winiarski att PKK utgör ett hot mot den turkiska huvudstaden Ankara, vilket är närmast befängt. PKK utgör varken något hot mot Ankara, någon annan stad eller något annat folk. PKK har en enorm sympati bland dagens kurder, miljontals sympatisörer och verksamma som finns över hela världen. PKK är kurdernas representanter och kräver enbart kurdernas rättigheter. Däremot är Ankara och den turkiska militären ett hot eftersom de attackerar civila kurder, cirka 25 miljoner människor, och ständigt förklarar detta handlande som en terrorismbekämpning. Turkisk polis och militär tillåts skjuta och misshandla hejvilt vid kurdiska demonstrationer och fall av oroligheter i Östra Turkiet (Norra Kurdistan). De utövar fysiskt våld på likväl barn som kvinnor, bryter sig in i kurders hem och vandaliserar infrastruktur med pansarvagnar.
Vidare i artikeln kallar Winiarski den kurdiska regionala regeringens (KRG) ledare, Massoud Barzani, för klanledare. Samtidigt som Hizbollahs ledare av turkiska makthavare får titeln ”statsminister” föredrar turkarna att kalla Iraks president, Jalal Talabani, och Kurdistans regionala regerings ledare, Massoud Barzani, för "klanledare"(!). Det är inte acceptabelt, detta smutskastande tillmäle gentemot M.Barzani har som enda syfte att förnedra kurder. Att Winiarski ur denna aspekt tar efter detta beteende finner vi å hela kurdiska folkets, i Sverige, vägnar högst bekymmersamt.
De riktiga siffrorna på PKK:s baser i Norra Irak (Södra Kurdistan) inkluderar cirka 2000-3000 rebeller. I Östra Turkiet (Norra Kurdistan) och Västra Iran (Östra Kurdistan) finns det desto fler. Som bevis på detta kan man betrakta utbredningen och effektiviteten av PKK:s rebeller på senare tid. Bl.a. bör det uppmärksammas att de var 15 poliser (och inte fem som det stod i artikeln) som sköts i en polisbuss i Diyarbekir. Vidare påstås irakkurder kungöra att PKK inte är välkomna i Norra Irak (Södra Kurdistan) såvida de inte avslutar den väpnade kampen. Varför kurder skulle förneka kurders egna rättigheter är ytterst ologiskt. Detta påstående är inkorrekt, ingen kurd är ovälkommen i en annan del av Kurdistan. De ultimatum som PKK för mot den turkiska regeringen angående grundläggande mänskliga rättigheter är anledningen till den fortsatta kampen. Attackerna mot de turkiska militärposterna är en följd av den turkiska regeringens förbiseenden av hela det kurdiska folkets yrkanden om essentiella rättigheter.
Alltsedan Bush-regeringens påtryckningar om att turkiska statens makthavare måste föra en dialog med kurder i södra Kurdistan, har Turkiet påbörjat motsvarande men fortsätter naturligtvis ännu att förbise kurderna i den turkiska delen. Detta är inte bara paradoxalt utan dessutom vedervärdigt. Resonemanget är således att man inte tillåter sig kompromissa med kurder då det gäller en fredlig lösning medan ett samarbete med kurder för att tillsammans gå emot andra kurder är ett högst sannolikt tillvägagångssätt.
Den turkiske premiärministern Erdogan har ännu inte skakat hand med DTP:s ledare Ahmet Türk och hans parlamentariska kollegor i Ankara, det är en symbolisk vägran från hans sida. Detta eftersom DTP (Demokratiska Samhällspartiet) och Ahmet Türk nämligen söker dialog och fred till att lösa problemet men detta är förvisso och dessvärre inte något som ligger i den Turkiska statens intresse.
Kurdiska folket har följande krav gentemot den turkiska staten:
- Ett erkännande av den kurdiska identiteten.
- Rätten att nyttja Kurdiska som undervisningsspråk i skolor då det är många miljoner människors modersmål.
- Ett upphörande av sändningsblockader och begränsningar av kurdisk media.
- Rätten att driva politiska partiaktiviteter.
- Ett avvecklande av det tvång på ”byvakter” som nu råder i kurdiska städer.
- Ekonomiska förbättringar för människor i Norra Kurdistan!
PKK är folket, folket är vi!
Finn Winiarskis artikel på http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=839825
7 kommentarer:
Om ni klistrar in länken till artikeln längst ned i er blogg så kommer andra som läser hans artikeln att kunna se er svar på DN.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=839825
Roligt med kurdiska bloggar. =)
Snyggt jobbat
PKK ÄR ett hot mot ankara, det är det som är poängen...
PKK utgör ett hot mot ankara endast till följd av att ankara utgör ett hot mot hela den kurdiska existensen. Den riktiga hotbilden bör riktas mot Turkiet och Ankara istället för att man som Winiarski gör, målar upp kurderna som det stora hotet.
EU och USA har stämplat PKK som en terrororganisation.
Det innebär att ni stöder terrorister som har mördat 30000 människor sen PKK bildades.
En sak jag undrar är skulle det se ut om folk gick ut och demonstrerade för
al-qaida med bilder på Osama Bin Laden, detta med tanke på att al-qaida i nuläget inte har kommit upp till er nivå när det gäller att mörda det antal människor som PKK har gjort.
Anonym:
EU, har tagit bort PKK från terrorlistan, eftersom EU högst högste domstol inte hade motivering av listningen av PKK.USA behöver vi inte äns bry oss om, jänkarna är som vi tidigare vet Turkiets fähundar. De gör allt för att tillfredställa Turkiet, USAs terrorlista har ingen trovärdighet, när personer som Nelson Mandela och ANC står på terrorlistan, terrorlistan är rena kohandeln mellan länder.
Ankara gör ett hot mot världs demokratin, de har dödat ca 900 000 oskyldiga kurder från 1923-2008. PKK har bara dödat 30 000 ur den turkiska juntan, alltså 30 000 mindre turkiska facister ur världen.
Bra inlägg av Jinen Azad, hoppas att du får ett snabbt svar av Micheal Winiarski.
Hahahahah skön du är. Jämför Al-Qaida med PKK. Mongoler mongoler. Din obildade turk.
Skicka en kommentar