På besök i norra Kurdistan

Vänsterpartiets Ann-Margarethe Livh och Börje Bergfeldt skriver i sin artikel ”Sätt press på Turkiet" om sitt besök i de kurdiska delarna av Turkiet och berättar vad det innebär att vara Kurd inom den turkiska statens territorium. Militärkontroller och turkiska attackflyg precis ovanför huvudet på dem var bara några saker som de vardagligen fick uppleva i dessa kurddominerade områden. Turkiet förklaras som en totalitär stat som med alla tänkbara militära medel slår sönder alla försök till att människor skall kunna inrätta ett någorlunda normalt liv. Livh och Bergefeldt skriver vidare i artikeln om en äldre kurdisk kvinna som skall ha uttalat sig enligt följande: ”I Europa säger de att vi är terrorister. Men vi har tvingats till väpnad kamp, vi är besvikna på er européer. Ni är tysta när man förtrycker oss och fördömer oss när vi försvarar oss. Så se er omkring. I dag är vi många och det enda vi kräver är drägliga liv. Har ni sett något våld i dag?”

Jinên Azad fann artikeln rörande till den grad att det tårades i våra ögon. Denna artikel är skriven av två människor med ett äkta omdöme och en enorm uppfattning om rätt och fel. Det kan vara svårt för våra svenska medborgare, eller europeiska medborgare över huvudtaget, att förstå hur det känns. Hur det känns att bli förbisedd, Hur det känns att inte ha en röst, Hur det känns att omöjligen kunna göra sig förstådd bland en omvärld med inget annat än egoistiska intressen. När man nu får läsa en artikel där någon äntligen sett, där någon äntligen hört, där någon äntligen förstått, återfår en liten del av ens hjärta sin sanna röda färg efter alla de gråa nyanser som det antagit på grund av flera år av upplevt förtryck och hopplöshet.

Länge leve demokratin och länge leve hoppet!

Tack Ann-Margarethe Livh och Börje Bergfeldt!